Nytt år, ny blogg

Ja, jag har gjort slag i saken och skaffat mig en ny blogg. Inte för att jag är världsbäst på att blogga, men med en förhoppning om att jag blir bättre. En blogg för mitt nya jag. En blogg och mycket mer personliga saker, tror jag.

Den här bloggen kommer få ligga kvar. Kanske får jag ett infall att skriva här, annars så får ni gärna hänga med över till den nya bloggen. :) Barnens blogg finns också kvar om man är sugen på att kika in där, inte så jättemycket aktivitet på sistone där heller, men försöker bättra mig, som sagt.

Välkomna!

Var sitter nödbromsen?

Just nu vill jag dra i den. Yrla blev 7 månader igår. Den första tanden har redan tittat upp och hon är på god väg att börja krypa. Idag ville jag få lite av hennes "prat" på film när hon satt med mig i soffan, och plötsligt ställde hon sig upp, men stöd givetvis, men själv utan att jag höll i henne. Hjälp!

Huh was just trying to record the baby's talking but caught her standing up for the first time. 🙃 #baby #progress

Ett filmklipp publicerat av Maria A (@arellskan) Okt 12, 2016 kl. 7:03 PDT

Vardagslyx på en måndag

Att få besök från bästa familjen Lindvall Hägerstrand så där på en måndag, bara för att, det är lyx det. Vi är så glada att de bara bor drygt en timme bort nu. Och att de nu kan kvista över, bara för att. Och att Adde inte dör astmadöden på grund av sin kattallergi och astma, utan klarar det superbra utan medicinering. 

Lätt att fixa korv och pommes som alla kan äta. Läsa lite extra på innehållsförteckningar och diska bestick extra noga. Så är det när man får allergiker på besök, men vi gör det så gärna, för vi är så tacksamma för att ha dem i vårt liv. Det är värt allt! ♥ 

Omväxling förnöjer

Vi har bott i vårt radhus i tre och ett halvt år nu och det var dags för förändring. Det kan ha att göra med att våra god vänner precis renoverat sitt gamla radhus och flyttat till nytt och bara pratar om inredningsdrömmar. :P Vårt hem behöver lite kärlek, helt klart, men vi har inte riktigt råd att göra stora saker just nu. Men nu tog vi i alla fall tag i vardagsrummet.

Det var väl egentligen inget större fel på det tidigare, men det kändes lite plottrigt och datorn fick inte riktigt någon bra plats, inskuffad i ett av hörnen av rummet, mellan soffan och bokhyllan. Så vi svängde om lite. Nu är det ett helt annat flow i rummet, det känns mer energifyll, om nu ett rum kan göra det. Jag känner mig mycket mer tillfreds i själen. Det enda vi lagt pengar på är en ny TV-bänk och så sålde vi den gamla.

Nästa steg är nya gardiner och eventuellt kuddar till soffan. Vi ska så klart flytta tavlan så att den hänger mitt över soffan, och på den väggen där bokhyllan tidigare stod tänkte vi göra någon sorts fotovägg med massor av bilder på kidsen och teckningar de ritat. Nya lampor och andra ljuskällor behöver vi också. Jag ska investera i ett skrivbord och kanske en hylla att sätta ovanför arbetsplatsen för inspirationsbilder, eftersom jag inte har någon fin utsikt från hörnet. ;)

Vi ska även någon gång i framtiden göra oss av med den hiskeliga strukturtapeten, men till en början funderar vi på att måla en vägg i någon grågrön färg, kanske, den som är till höger i bild där vi ska sätta våra bilder. Den är oskadad så det borde gå relativt bra att måla direkt på tapeten.

Jag känner på mig att det kommer bli riktigt bra.

I övrigt så växer lillskruttan så det knakar, har hunnit bli hela 6 månader. Dessvärre har makens morfar gått bort, så just nu är vi lite nedstämda i familjen.

Det som inte fick hända

Datorn kraschade häromdagen, och med den alla bilder jag precis laddat över från telefonen för den var överfull. Alla andra bilder och dokument man sparat genom åren. Allt scrapmaterial... Gone. Tur i oturen sparar jag allt skrivrelaterat på dropbox, men då bilder tar sådan plats hade jag planerat att lägga dem i onedrive som har större utrymme, men inte hunnit så långt. Gissa hur mycket jag ångrar mig nu. 

Jag vet att jag borde vara glad för att det räckte med att formatera hårddisken och vi inte behövde köpa en ny dator eller lämna in denna för service, men ändå. Och jag får vara glad över att jag är en sådan öppen person att jag delar bilder på ungarna i social media, hej vilt. 

I övrigt har sommaren varit bra. Vi har njutit av sol och vänner. :) Jag har redigerat en novell till en antologi som finns på förköp nu och har release 5 september. 

Nu ska jag se om jag kan hitta lite scrapmaterial så jag kan fortsätta scrappa lillskruttans tillväxt som jag precis börjat med. 

Jag har en skruv lös

Eller ja, nu tror jag den ligger i någon sorts avfallspåse på Hudiksvalls sjukhus. Imorgon infann jag mig där redan runt sjuktiden för att ta ut en skruv i benet. Den har suttit där som någon sorts fästanordning. Och uppenbarligen är det den som spökat och varit ansvarig för mycket av den ilande (någon sorts retning på en nerv eller så) smärta jag känt av i benet. Själva ingreppet gjordes under lokalbedövning så jag var vaken, återigen, under tiden. Det som gjorde ondast var själva lokalbedövningen. Nu spänner det lite i själva snittet där de sytt men resten känns bra. Jag haltar inte alls lika mycket som jag gjorde i morse så den där skruven kom ut i rättan tid. :)

Jag hade med mig grannen som fick ta hand om Yrla för de nästan 3 timmarna jag var på kirurgen. Hon skulle ändå dit och jobba sen. Sedan knatade vi runt lite i Hudik (är inte helt säker på att foten uppskattade det) innan tåget gick hem. Köpte ett paket roligare postitlappar som jag kan sätta upp med kom-ihåg-grejer medan jag skriver eller att-göra-listor och en Elsa-fläta till Aylinn. Yrla fick två klänningar av grannen som bara inte kunde låta bli att köpa dem. Det var helt okej för mig.

Nu är jag jättetrött och känner verkligen av att jag gick upp redan klockan fem i morse och inte sov speciellt bra i natt. Känner dock inte att jag kan gå och lägga mig för jag måste skriva på novellen som ska vara inskickad på söndag. Fick lite break through igår och vet nu vart den ska ta vägen så förhoppningsvis är det inte långt tills den är klar.

Framsteg

På fredag ska jag till sjukan igen och ta bort skruven som sitter i, tror jag, fotknölen. Fått roddat runt lite så nu följer grannen med som barnvakt åt Yrla medan jag är på operation. Hon ska ändå dit och jobba sen så det passar ju bra. :) Pratade med sjukgymnasten igår också och bokade tid för ett första besök nästa fredag. Just idag känns det jättebra i foten. Inte så svullen tack vare stödstrumpor som jag fått låna av samma granne. Haltar omkring utan kryckor för det mesta, men är jag uppe på benen för mycket svullnar foten direkt och börjar värka betydligt mer. Måste försöka komma ihåg att vara lite mer snäll mot den. 

För övrigt blev jag nöjd med klippningen. Känner helt klart att jag kan gå tillbaka till samma trainee igen och klippa mig. Hon tog kommando och var inte alls velig som mina tidigare erfarenheter har varit. Klippte bort en dm skulle jag gissa och blev till en snygg page istället för slänghäng. :) 

Nu ska jag ägna resten av dagen åt att rejsa mot deadline för novellen. 

Det här med håret...

Jag hade för en kollega som klippte mig på sin fritid. Det var väldigt lämpligt hon kom hem till mig och klippte mig och tog betydligt mindre betalt än vad det kostar att gå till frisören, även om hon är utbildad. Jag var jättenöjd. I höstas meddelade hon att hon inte hade tiden att klippa på fritiden längre. Fullt förståligt. Jag fick då jaga rätt på en frisör som inte tog hutlösa mängder pengar av mig. Hittade en men som jag var missnöjd med. Följden är att jag inte har klippt mig sedan i oktober eller nåt. Jag har numer jättelångt hår för att vara jag.

Nu har jag tagit mig i kragen och bokat tid på en salong imorgon. Hos en trainee, det var typ en hundring billigare än att gå till en färdigutbildad. Hon såg trevlig ut på bilden. Då kommer vi så klart till frågan: Hur göra? Behålla längden och bara gämna till det för att jag inte vet hur bra hon är? Eller känna att jag betalar ju ändå 450 spänn för det och kapa betydligt mer? Anledningen till att jag hållit håret de senaste fyra åren är för att Aylinn hela tiden drog mig i håret när hon skulle sova.  Kommer Yrla bli likadan? Hon har ännu, vid två månaders ålder, inte visat några sådana tendenser. Det finns för- och nackdelar med både ock. Långt hår kan man sätta upp och man måste inte greja med det hela tiden. Samtidigt kan kort hår vara lika enkelt. Jag har väldigt fint hår dessutom så blir det för långt hänger och slänger det mest hela tiden.

Nej, jag vet inte hur jag ska göra. Kanske får lägga hårets öde i frisörens händer.

Detta har hänt...

Det var verkligen inte igår som jag skrev här i bloggen. Livet kom liksom i vägen. För att ge en snabbgenomgång vad som hänt sen sist:
Jag har skrivit en massa, publicerat en novell i en antologi, varit med i NaNoWriMo och faktiskt kommit upp i de 50000 orden som står på spel, i samband med det träffade jag en massa roligt skrivfolk att chatta med, jag har gått en distanskurs i vampyrfiktion, jag har fött barn (11 mars för att vara exakt, läs mer här), brutit fotleden och hoppar fortfarande på kryckor. Jag tror det var det stora hela.

Jag kan inte lova att bli bättre på att uppdatera, men jag ska verkligen göra mitt bästa. Jag har ännu inte bestämt mig hur jag ska göra med mina bloggar. Skrivbloggen uppdateras mest flitigt, men jag vill ändå ha ett ställe där jag kan skriva om allt annat som inte rör skrivandet. Plus att jag vill få in barnen på ett hörn. Så den stora frågan är nog om jag ska hålla till här och flytta hit barnen, ha kvar båda bloggarna eller starta en helt ny som inkluderar allt förutom skrivandet. Jaja, jag får fortsätta fundera på det.

Nu är jag i alla fall mammaledig till och med november som det ser ut. Jag skriver just nu på en novell som ska publiceras i en antologi i sommar. Det är bara det att jag inte har något direkt motivation eller inspiration just nu. Karaktärerna vägrar prata med mig...

#buzzadorkampanj - #yoogaia

Då var det dags för en Buzzadorkampanj igen. Denna gången har jag fått förmånen att prova på Yoogaia, en webbaserad yogaträning med både livepass och inspelade. Som pendlande mamma med realtivt små barn så har jag inte jättemycket tid att träna på och träningen ofta blir lidande då jag hellre spenderar tid med barnen när jag kommer hem än tränar direkt. På grund av pendlingen känner jag även att jag inte riktigt har tid att stanna kvar efter jobbet och träna, utan hellre vill hem direkt.

Då är ju hemmaträning ett bra alternativ. Jag har dessutom barn som gärna tränar med mig. Yoogaia erbjuder flera olika typer av yoga, i olika svårighetsgrader och längd. För att få den fulla upplevelsen behöver man prenumerera på tjänsten, och det kostar 20 euro i månaden (ca 200 kr i månaden SEK), men blir billigare om man köper för fler månader på en gång. Jag kan tycka att det är lite dyrt för hemmaträning, men jämför man med vad ett träningskort på gym kostar så är det så klart billigt.

Jag fastnade genast för Curvy Girl Yoga. Man är så van vid dessa pinnsmala yogainstruktörerna så denna kändes som något mer i min "comfort zone", även om jag har tränat yoga tidigare. Instruktören var väldigt tydlig och visade precis vad man skulle göra, även med modifikationer så att man kan anpassa träningen till vart man själv är och vad man klarar av.

Jag skulle gärna fortsätta med Yoogaia, om det var något billigare (friskvårdsbidraget kanske täcker, men jag tror inte det när det inte är ett träningskort). Är du sugen på att testa? Klicka här så får du testa gratis i två veckor!

Som Buzzador får jag testa olika produkter och tjänster och dela med mig av mina upplevelser med mina vänner. Är det något som verkar intressant? Klicka här och bli en buzzador du med!