![]() |
| Bild lånad från Sofies blogg (klickbar) |
Boken handlar om 22-åriga Aveline Johansson som har levt väldigt beskyddad med ett hjärta skört som glas. Detta har gjort att hon är väldigt ensam och hänger sig hellre till karaktärerna i sina böcker än verkliga vänner. Plötsligt förändras livet och hon slungas in i en värld där hon knappt vet vad hon ska tro. På flykt tillsammans en man som är den enda som vet vem hon är och vad hon är.
Som vampyrälskare så slukade jag boken, men hade nog även ganska så höga förväntningar på den. Efter ungefär halva boken kom det välkända pirret i magtrakten och boken ändrade karaktär. Gränserna mellan gott och ont, kärlek och hat utsuddades och jag älskade det.
Det märks att det är en yngre författarinna som skrivit boken. Språket är modernt och livligt. Det är lätt att ta till sig karaktärerna och känna igen sig i Aveline (så fint namn, för övrigt) och även Billy. Jag lät mig sugas in i boken och fastnade där ett tag, och det är alltid ett bra betyg. Det var länge sedan jag läste en bok som jag inte kunde lägga i från mig.
Man kan självklart jämföra denna bok med andra inom genren och även inom andra genrer, men jag tänker inte göra det. Den står så bra som den är. Halvblod har egna ben, stabilt planterade på marken. Enda nackdelen är att nästa bok inte kommer förrän till nästa vinter. Hur ska jag klara mig?













